Med vårt förslag Framtidshusen har vi tagit fasta på tävlingsunderlagets önskemål om att ”bidra till utveckling och nytänkande i arkitektur-, miljö- och bostadsbyggande”. Med Framtidshusen når vi på flera sätt längre än vad man gjort med merparten av den planerade bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden. Det gäller så väl gestaltning som tillämpningen av miljötekniska lösningar.

Tre exempel på konkreta tillämpningar där vårt förslag tydligt ligger i framkant är:

• Användandet av färgade solceller som ett bärande material- och forminslag i husens fasader.
• Omhändertagande av regnvatten för användning vid spolning av toaletter i syfte att minimera vattenför- brukningen vilket överträffar miljö- och hållbarhetskraven för Brofästet.
• Spillvärme som går ut ur huset tas tillvara på olika sätt. Bla. inför vi ett separat avloppsystem där värmen från duschvatten tas till vara och sedan återförs till husets uppvärmning via värmepumpen.

Framtidshusen har fått en utpräglat modern form med ett tydligt eget uttryck. Det syns att husen formmässigt hör hemma i samtiden samtidigt som de fått en rad oväntade inslag, inte minst i kombinationen av materialval och tillämpningen av tekniska lösningar. Alla detaljer i fasadernas utformning så som balkonger, fönsterinramningar, fönsterluckor och entréer är medvetet gestaltade för att skapa en gedigen och genomarbetad helhetskänsla. Både
i materialval och färgskala ligger vi tydligt i linje med tävlingsunderlagets gestaltningsprinciper som föreskriver naturnära material och dova färgtoner.

Vår grundtanke har varit att med givna förutsättningar skapa hus som upplevs som sympatiska, lätta och naturnära. En grundförutsättning för vårt arbete med husens form har varit att till fullo integrera de tekniska lösningarna, nödvändiga för att kunna uppnå plusenergistatus, i husen snarare än att applicera dem som tillägg utanpå byggnaderna. Det gäller inte minst solcellerna vars funktionskrav och form båda utnyttjas för att förstärka vår grundläggande formtanke.

Vår tillämpning av miljötekniska lösningar har inte inneburit några formmässiga kompromisser. Tvärtom har dessa gett tydliga bidrag till en intressant och nytänkande gestaltning. Slutresultatet är vackra, intresseväckande byggnader med ett särpräglat uttryck som blir ett värdefullt tillskott för att bredda den arkitektoniska variationen i området samtidigt som de tydligt kommunicerar och förstärker både husens och områdets miljöprofilering.

Det mest särpräglade inslaget är byggnadernas lutade fasader mot söder och sydväst. Det ger dels optimala förutsättningar för solcellernas funktion men ger också husen en nättare karaktär och vidare siktlinjer mellan byggnaderna..

Tillsammans med träfasader, gröna tak och omgivande grönska ger de lutade fasaderna en starkare känsla av småskalighet än konventionella mer ”rätvinkliga” byggnader, även om husen är förhållandevis stora.

Husens fasader består på tre sidor av stående träpanel i cederträ och på en sida av färgade solceller med inslag av cederträ i detaljer runt fönster, balkonger, entréer och byggnadernas hörn.

De färgade solcellerna är en medveten gestaltningsidé. Att placera färgade solceller på bostadsfasader är en än så länge en unik företeelse som ger oss flera fördelar. Dels fungerar solcellerna som ett medvetet och vackert formgrepp över en stor del av fasaden, snarare än som den estetiska kompromiss som solceller i svart standardutförande så ofta resulterar i och dels blir byggnadens tekniska lösning synlig och en symbolisk del av Stockholms stads miljösatsningar inom området.

Vi har valt en rödorange kulör som ger fasaden en värme som bättre samspelar både med omgivande natur och med träpanelens karaktär. Kulören kommer att fungera väl även med ett åldrande trä som med åren skiftar färg mer mot grått. Resultatet är en mer spännande, mänskligare och sympatisk framtoning.

Samtliga lägenheter förses med utskjutande balkonger som ger byggnaderna en tydlig karaktär och ger dem ett mer lekfullt uttryck. Fönster och balkonger på fasaderna mot sydöst är dessutom vinklade rakt mot söder för att minimera insyn från omgivande byggnader.

Byggnadernas fasader förses även med boplatser för fåglar i form av holkar för tornseglare.

Husen får en murliknande stensockel i granit som ger en stabil ”landning på marken”. Sten i mindre dimensioner minimerar spill och miljöpåverkan.

Bottenvåningen är förhöjd, flexibel och kan konverteras till lokaler. Bostäderna i bottenvåningen kan utgöras av sk bokaler, dvs en kombinerad bostad och verksamhet. Bostäderna i bottenplan förses även med uteplatser. För att både ge liv åt gatan och ge de boende i husen möjlighet till social samvaro förses husen med en gemensamhetslokal som riktas ut mot gatan.

För att minimera miljöpåverkan byggs större delen av byggnadernas stomme i limträ. Träfasaden i cederträ är vald för god beständighet utan att den behöver behandlas med giftiga ämnen.

Byggnaderna består av fem respektive sex våningar enligt gällande detaljplan. Framtidshusen förses gröna tak, med varierad grönska och biologisk mångfald, för fördröjning av dagvattenavrinning och för att stärka ekosystemet i området. Förslaget ger även en minimering av dricksvattenanvändning, bland annat genom omhändertagande av dagvatten för spolning av toaletter.

Landskapsutformningen i förfrågningsunderlaget möter målet om 0,6 i grönytefaktor. Vårt förslag innebär en ytterligare förbättring av grönytefaktorn genom gröna tak med växtbädd på minst 300 djup och att omgivande mark förses med planteringsytor för klängväxter mot husens väggar.

Teknisk systembeskrivning

Luftbehandling I varje hus installeras ett FTX-aggregat med korsströmsväxlare med en värmeåtervinning på 90% och ett SFP- värde på 0,5 kW/m3/s. Separat till och frånluftkanaler dras ned till respektive lägenhet. Tilluftkanalerna dras ned i golv och avslutas med tillufton under fönstren i sovrum och vardagsrum. Frånluftkanalerna dras in i WC och kök. I kök monteras volymkåpor som klarar os uppfångning med 10 l/s. Friskluft och avluft dras upp på yttertak.

FTX aggregatet förses med ett batteri på uteluften för att få frikyla från borrhålen på sommaren samt att förvärma uteluften med borrhålen vintertid så att avfrostningsdrift uteblir. Överskotts- energin flyttas från sommar till vintern och lagras i berget mellan årstiderna.

Värmesystem Den lilla värmeeffekt som krävs i lägenheterna för uppvärmning tillförs via tilluften i lägenheterna. Luftbehandlingssystemet delas upp i två zoner, norr och söder. I fläktrummet monteras ett eftervärmebatteri för respektive zon. Eftervärmebatterierna utekompenserar tillufttemperaturen via utetillstånd för respektive zon. I lägenheterna fördelas värmeeffekten med hjälp av olika tilluftflöden för respektive rum.

Tappvarmvattensystem Tappvarmvatten produceras med värme från en bergvärmepump. Tapp- varmvatten ackumuleras i ackumula- tortankar i byggnadernas undercentral.

Tappkallvatten- & dagvattensystem För att minska förbrukningen av dricksvatten förses byggnaderna med två separata system för hanteringa av tappkallvatten. Ett system som betjänar toaletter och ytterligare ett för resterande tappvattenbehov (dusch, kranar mm).

Systemet som betjänar byggnadernas toaletter fungerar så att en ackumulatortank samlar upp dagvatten från takavvattningssystemet. Från tanken förses respektive vattenklosett med vatten i första hand från takavvattning och vid brist på regnvatten från kommunens servisledning för tappkallvatten. När tanken är full breddas vattnet över till ett fördröjningsmagasin i marken. Vattnet som leds till vattenklosetterna passerar ett UV filter.

Systemet som tillgodoser tappvattenbehovet för övriga delar i husen är kopplade till kommuens va-nät.

Återvinningen av dagvatten för spolning av toaletter överträffar Stock- holms stads handlingsprogram avseende miljö- och hållbarhetskraven för Brofästet.

Spillvattensystem Som en del i projketets hållbarhetsprofil tar vi vara på värmen från duschvattnet. Värmen i duschvatten tas tillvara via ett separat avloppsystem och återinförs till husets uppvärmning via en värmepump. I varje hus utförs två separata spillvattensystem. Ett spillvattensystem som betjänar duscharna samt ett separat system för övriga våtenheter. Spillvattensystemet som betjänar duscharna isoleras. Spillvattensystemet dras ned i undercentralen och växlas mot värmepumpen brinesida.

Undercentral I varje hus utförs en undercentral där en värmepump installeras. Värmepumpen producerar värme till värmesystemet samt värmer tappvarmvattnet.

Ett borrhålslager utförs. På sommaren hämtas kyla från borrhålslagret som distribueras via batterierna i tilluften till lägenheterna. På detta sätt lagrar vi värme i berget som vi kan ta ut på vinterhalvåret. Borrhålen används även till att förvärma uteluften vintertid.
Vid behov av tappvarmvatten eller värme startar värmepumpen. Brinesys- temet hämtar värme i följande sekvens:

• 1:a borrhål
• 2:a Kyla till tilluften
• 3:e Övrigt spillvatten
• 4:e Spillvatten från duscharna.

I och med att vi hämtar spillenergin från fler källor än berget får vi en väldigt hög värmefaktor på värmepumpen mot en normal anläggning. På detta sätt har vi höjt värmefaktorn från ca 3 till 5, dvs. 1 kW el in i värmepumpen ger 5 kW värme både till tappvarmvattnet och värmesystemet. Värmepumpen som är uttagen är skräddarsydd för fastigheten för att nå bästa möjliga värmefaktor.

Solceller Solceller integreras i byggnadernas lutande fasader samt på delar av taken.