Porslinsfabriken är Gustavsberg hjärta. Byggnaden och det omgivande området är en bärande del i ortens karaktär och identitet. Det starka historiska arvet från bruket ger fantastiska möjligheter att bevara och förstärka ortens Gustavsbergs attraktionskraft.

Vårt förslag slår vakt om och utvecklar hela områdets känsla och karaktäristiska arkitektoniska tillgångar. Det skapar inte något från grunden nytt. Det kompletterar, uppdaterar och förstärker med en stark koppling till historien. Samtidigt ger det bästa tänkbara förutsättningar för nya verksamheter med nya krav.

Resultatet är ett förslag där form och innehåll samspelar i en helhet helt inriktad på att skapa bilder, känslor och upplevelser som kan bidra till att uppfylla kommunens högt ställda önskemål om både kvalitet och besökssiffror.

Övergripande analys och idé

Arvet från Porslinsfabriken är en av Gustavsbergsbygdens största tillgångar och vi har låtit detta utgöra den grundläggande utgångspunkten för arbetet med vårt förslag.

Vi vill skapa en helhetskänsla och identitet för området – allt ska kännas som Porslinsfabriken. Det gör vi genom att utnyttja de styrkor som finns i arvet. Vi bevarar, lyfter fram och förstärker det unika. Vi satsar på starka kort, inte minst i form av Gustavsbergs omisskännliga designarv.

Bland de saker vi tagit fasta på finns den myllrande miljön med sina unika byggnader, den lika myllrande blandningen av kreativa och kulturella verksamheter som blandas ”huller om buller”. Arkitektoniskt är områdets starka industri- och brukskaraktär en enorm tillgång med stor charmfaktor. Porslinsfabriken som byggnad är och förblir än i dag orten Gustavsbergs hjärta. Vi vill med vårt förslag befästa och vidareutveckla den bilden och rollen.

Alla föreslagna renoveringar, anpassningar, tillskott och lösningar syftar till att bevara och förstärka byggnadens och områdets arv utan att göra avkall på moderna krav på funktionalitet, tillgänglighet, hållbarhet, attraktivitet samtidigt som det ger kostnadsmässiga förutsättningar för ett genomförande. Vår föresats har varit att i möjligaste mån bibehålla värdefulla delar och inslag i byggnadernas och områdets arkitektoniska uttryck och inom de ramarna skapa bästa tänkbara praktiska förutsättningar för nya verksamheter och de behov dessa medför.

En central aspekt i vårt arbete har varit att skapa en lösning som, inte bara genom sin arkitektoniska uppenbarelse, talar direkt till sin omgivning utan också kan bli en tillgång och ett kraftfullt verktyg i Gustavsbergs pågående kommunikationsarbete för att bygga en profil och locka besökare. Vårt sätt att hantera områdets markbeläggning och fabrikssalens pånyttfödelse är två centrala grepp som skapar såna möjligheter.

I Porslinsfabriken ska form och innehåll samspela för att skapa intryck och upplevelser. Helheten är tänkt att fungera som ett kommunikationsverktyg i sig själv.

Arkitektonisk gestaltning & karaktär

Vårt förslag slår vakt om så väl Porslinsfabrikens som de intilliggande byggnadernas karaktär. Vi har vinnlagt oss om att både bevara och förstärka bebyggelsens identitet genom att hålla en konsekvent linje i skala, gestaltning och materialval för så väl befintliga som tillkommande byggnader.

Förslaget är inte att ses som ett försök till byggnadsvårdande. Snarare som ett effektivt sätt att, med hänsyn tagen till projektets begränsade ekonomiska ramar, lyfta fram och förstärka befintliga tillgångar på bästa tänkbara sätt.

Attraktivitet

Grunden för vårt arbete har varit att vi måste vara tillräckligt lättillgängliga och utåtriktade för att kunna attrahera frekventa och spontana besöka från närboende. Vi har därför eftersträvat en synlighet genom att i möjligaste mån vända de publika verksamheter som inryms i Porslinsfabriken utåt. Rent konkret tar sig detta sitt tydligaste uttryck i byggnadens hörn med sina tydligt annonserande texter på fasaderna, men även i entréerna med sina nya glaspartier.

Vi måste också vara tillräckligt spektakulära för att attrahera mer långväga besökare. Här är en av de främsta tillgångarna givetvis områdets intressanta blandning av verksamheter men även här är den arkitektoniska gestaltningen helt central.

Exteriört blir den särpräglade markbeläggningen med mönster från Gustavsbergs tidlösa porslinsserier, med sin tydliga koppling till Porslins- fabrikens verksamhet och hantverksmässiga arv, viktig. Den skapar dels en visuellt spektakulär inramning och en orienterbarhet i området och ger dessutom en unik design- och stadsbyggnadsmässig tillgång som skapar en speciell inramning och känsla. Den typen av markbeläggning finns bara på en plats i världen.

Interiört stöps den gamla fabrikssalen, med bibehållen industriell prägel och tydliga spår av byggnadens historia, om till en kulturbazar som erbjuder fysisk eller visuell tillgång till i princip alla publika verksamheter i huset. Inte minst byggnadens spektakulära lanternintak som rustas upp bidrar till att skapa en unik lokal som blir en upplevelse i sig själv.

Kulturellt tillvaratagande och levandegörande

Grunden för vårt förslag är att i möjligaste mån slå vakt om och vidareutveckla områdets unika karaktär när det gäller arkitektur och stadsplan. På samma sätt vill vi också stärka förutsättningarna för kulturella aspekter ur flera perspektiv. Detta tar sig en rad tydliga uttryck både i gestaltning och funktion.

Vi lyfter fram och använder oss av det starka konsthantverksmässiga arvet från Porslinsfabriken. Det visuellt mest iögonfallande exemplet är hur vi använder oss av mönster från Stig Lindbergs porslinsserier i områdets markbeläggning. Produktionen av de keramiska plattorna som används till markbeläggning bör i möjligaste mån ske inom ramen för husets befintliga verksamheter. Dels för att skapa kontinuitet och säkra en kvalitet i genomförandet men också för att ge underlag till storytelling i kommunikationen kring området.

Vi skapar genom lokalanpassning, planering, synlighet och exponeringsmöjligheter bättre förutsättningar för utövande av olika typer av konstnärlig verksamhet i områdets olika byggnader.

Konstnärer verksamma i huset bör anlitas för konstnärliga utsmyckning på väl synliga platser inom byggnaden. Även exteriört vill vi ge lokala konstnärer möjligheter till exponering på Stig Lindbergs torg och intilliggande grönytor som skulle fungera som en utställningsyta för skulpturer i så väl fasta som temporära installationer.

Genomgående i huset vill vi stärka den historiska kopplingen med omsorgsfullt och inspirerat formgivna skyltar och displayer som i text och bild kan berätta om fabrikens och områdets historia. Det blir både intresseväckande och ett enkelt sätt att lösa den pedagogiska utmaningen att beskriva husets historia med porslinstillverkningen många moment.

Förslaget slår vakt om områdets arkitektoniskt myllrande karaktär samtidigt som platser, stråk och entréer förtydligas. Området kompletteras med nya byggnader för bostäder och utökade verksamheter samtidigt som de hjälper till att läka stadsrummet efter tidigare rivning och att organisera och tydliggöra området. Tillsammans med ny markbeläggning på öppna platser och tydligare stråk hjälper det till att sätta en starkare sammanhållande identitet och karaktär för området som helhet.

Porslinsfabrikens hjärta – kulturbazaren

Den gamla fabrikssalen görs om till en kulturbazar. Här blandas alla husets ingredienser till en smaklig blandning som har något att erbjuda besökare av olika åldrar och intressen. Här ska man känna närvaron av produktion, aktivitet, kultur, socialt umgänge, spännande upplevelser och ett lagom mått av kommers.

I eller i direkt anslutning till bazaren placeras samtliga kulturverksamheter i huset. Maten får en framträdande roll i bazaren både när det gäller inhandling och avnjutning. Matkulturverksamheten i form av restaurang och saluhall ska upplevas som lika viktig som övriga kulturverksamheter. Smaka på Värmdö får därför en en central placering i bazaren tillsammans med en restaurang med fokus på närodlat. Restaurangen får en direkt koppling till den inre utomhusgården och även en anslutning till den södra entrén och kan tack vare skjutpartier hållas öppen även när övriga delar av huset är stängda. Dagtid kan restaurangen ha servering över en större yta, exempelvis i samarbete med Smaka på Värmdö.

Vi slår vakt om byggnadens industriella karaktär interiört. Existerande väggar, golv och tak bevaras med nödvändig uppfräschning där det behövs. Den stora fabrikssalens volym behålls fysiskt och visuellt öppen. Som besökare ska man tydligt känna att man träder in i en lokal som tidigare användes för helt andra ändamål. Vi betraktar ett fysiskt och visuellt påtagligt industriellt arv och rester från fabriksverksamheten som en tillgång för så väl upplevelse på platsen som varumärke. Man ska som besökare fortfarande känna att man befinner sig i en fabrik, om än en gammal och omgjord sådan.

Från bazaren har man tydlig visuell kontakt med de kringliggande verksamheterna så som de öppna ateljéerna, cirkushallen, biblioteket, kulturskolans danssalar och Porslinsfabrikens tillverkning. Vissa av verksamheterna får även kontakt med varandra via andra utrymmen, fysiskt eller visuellt.

Porslinsfabrikens tillverkning

I våra samtal med Porslinsfabrikens personal så framkom det tydligt att det största intresset för deras verksamhet handlar om de moment när dekoren sätts på porslinet. För att tillgodose det intresset på ett tydligt och målgruppsmässigt träffsäkert sätt kopplar vi samman fabrikens tillverkning med butiken som får en direkt visuell kontakt med produktionen. Från fabrikens sida kan man disponera sin verksamhet på det sätt man tycker bäst möter besökarnas intresse. Den starkare kopplingen mellan produktion och försäljning känns naturlig och något som ytterligare kan stärka butikens attraktionskraft.

Innehåll

Vi skapar en ny publik entré mot Chamottevägen och Porslinsfabriken. Här öppnar vi upp bjälklagen för att nå trappsystemet uppåt i Chamottehuset. Här finns i dag rester från den tidigare produktionsanläggningen. Valda delar av dessa bevaras för att lyfta fram husets industrihistoria. I trapphuset ser vi att denna på ett intressant sätt kan blandas med utsmyckningar från konstnärer verksamma i huset.

Porslinsmuseet ligger kvar på dagens placering av historiska skäl. Utställningsytorna kan samlas på färre nivåer bland annat med hjälp av en kompletterande byggnad som placeras mellan museet och hotellet där det stått byggnader tidigare. Något som gör museet både mer lättöverskådligt och tillgängligt. Den nya byggnaden hjälper även till att hålla ihop gården. Museets butik och entré kopplas ihop med Porslinsfabrikens lokaler vilket ger en mer samlad publikström som kan korsbefrukta husets verksamheter, inte minst genom att locka besökare till museet från kulturbasaren.

Ittalabutiken ligger kvar i nuvarande läge men får en tydlig koppling ner till Porslinsfabriken i form av en trappa och stora fönster som annonserar verksamheten in mot fabrikshallen och bazaren. Den västra entrén öppnas upp för att ge en tydligare koppling till Ittala men även till Gerbera och silversmeden.

Näringslivskontoret placeras intill Ittalabutiken och får visuell kontakt med och direkt access till bazaren via intilliggande hiss.

Gurraberg och kulturskolan placeras i direkt anslutning till varandra med möjligheter till integration av verksamheterna på önskad nivå så väl fysiskt som verksamhetsmässigt.

I byggnaden som ligger ihop bredvid bistron och Porslinsmuseet och vänder sig ut mot Stig Lindbergs torg ges plats för ytterligare yta för galleri- eller ateljéverksamhet eller om bistron behöver utrymme för eventuell expansion.

Den öppna gränden

Genom att öppna upp gränden mellan å ena sidan Porslinsfabriken och andra sidan museet och hotellet så möjliggör vi och uppmuntrar nya rörelser genom området. Gränden får en trappa upp till huvudentrén och Stig Lindbergs torg. På den nedre nivån finns en separat entré till hörsalen och den nedre foajén som har en koppling till konsthallen. Dessa delar ska kunna fungera separat även när kulturbazaren är stängd och vid olika typer av specialarrangemang i form av exempelvis teaterföreställningar eller filmvisningar.

Hotellet

Hotellverksamheten är ett intressant inslag i verksamheten och en viktig del för områdets verksamhetsmässiga blandning. Hotellet kan ges möjlighet att utveckla och expandera sin verksamhet på flera sätt. Vi har i första hand studerat två alternativ.

Under förutsättning att Porslinsmuseet får en utökad yta in i Porslinsfabriken och en ny utställningshall på gården mellan museet och hotellet så kan hotellet ta en viss yta som i dag tillhör museet i anspråk. Ett mer spektakulärt alternativ är att bygga hotellrum under Porslinsmuseets sågtak, vilket skulle ge både attraktiva rum och ännu ett unikt tillskott till huset. Dessa rum nås via en gång på plan trappa ett från hotellet. Båda alternativen har sina tydliga fördelar.

Bostäder

Vårt förslag innehåller flera tillskott i form av nya byggnader. De skapar utrymme för utökade och nya verksamheter och boende. Samtidigt tjänar de till att läka stadsrummet efter rivningar och att organisera och tydliggöra området.

Vår bedömning är att området med fördel kan bebyggas med högkvalitativa bostadshus med lokaler i vissa bottenvåningar. Husen bör utformas med en tydlig karaktär med en stark koppling till den befintliga bebyggelsen i så väl skala som materialval. Vi har förlagt dessa nya bostadshus framför allt till den stora befintliga parkeringsplatsen i väster men även i områdets nordvästra hörn tillkommer ett nytt bostadshus.

Sammantaget ger förslagets disposition, ytor, kommunikationslösningar och faciliteter goda förutsättningar för så väl dagens som tillkommande verksamheter och boende.

Taket

Porslinsfabrikens största utmaning när det gäller energiåtgång är taket. Material och skick gör att problem med värmeläckage är omfattande. Det talar för en gedigen upprustning även ur ett miljöperspektiv.

Vi föreslår att laterninernas glasytor ersätts med kanalplast. Materialet har för ändamålet lämpliga egenskaper när det gäller både tranparens och isolering. Val av kanalplats framför glas med motsvarande egenskaper (U-värde 0,7) bör kunna reducera kostnaderna till uppskattningsvis en tredjedel.
Taket har ett behov av nytt tätskikt. I samband med att detta arbete görs bör både befintligt och nytt tak tilläggsisoleras.

Kylbehov till följd av solinstrålning är minimalt tack vare att lanternintakets fönster vänder sig mot nordöst och nord-nordväst. Detta behöver inte hanteras med avskärmningar eller dylikt.

Användandet av kanalplast och tilläggsisolering i lanternintaket kompenserar med mycket god marginal för ökande energiåtgång till följd av exempelvis nya glaspartier mot innergården.

Solceller

Porslinsfabriken har mycket goda förutsättningar att härbärgera solceller. De täta delarna på fabrikens gamla lanternintak som upptar en yta på cirka 5 000 kvadratmeter har en nära nog optimal lutning och är dessutom riktade åt rätt värderstreck. Lutningen minimerar behovet av bakomliggande konstruktioner för solcellerna vilket både förenklar installationsarbetet och minskar installationskostnaderna. Solceller på en yta om 5 000 kvadratmeter ger en elproduktion som motsvarar energibehovet hos 100 hushåll.

Vi föreslår att möjligheten att installera solceller diskuteras vidare. Detta kan ske i egen regi eller tillsammans med lämplig partner, exempelvis en elleverantör eller i området tillkommande bostadshus.

Nytt tak ger nödvändig takhöjd

För att skapa ytterligare ljusinsläpp och ge takhöjd nödvändig för att husera cirkusverksamheten får fabriksbyggnaden ett kompletterande lanternintak som ersätter det täta platta taket om cirka 1500 kvm över delar av den nuvarande fabrikshallen.